Idag är en ganska nedstämd dag. Trots att man är lättad över att de största delarna av skolan där vi har våra grejer i stort sett klarade sig undan branden så känns det fruktansvärt när man ser vad som har hänt. Det känns helt sjukt när man tänker på att om detta hade varit en 'vanlig' dag så skulle jag just nu ha suttit i den delen av byggnaden där taket nu är helt uppbrutet.
Under nästa vecka kommer vi troligtvis få komma in i byggnaden och hämta våra saker och senare är tanken att vi ska kunna sitta där och jobba igen. Jag undrar hur det kommer att kännas?